Nej, nej, nej.............
Känns som att min värld har gått under.
För ca två veckor sedan började jag få lite smått ont i ena smalbenet och knät. Jag kan få det någon gång ibland och då brukar det aldrig vara någon fara, jag brukar kunna träna som vanligt, lite lugnare bara kanske, så går det över efter någon dag bara. Men nu har det alltså inte slutat efter två veckor... Och problemet är att det inte bara gör lite små-ont ibland, utan efter Vårruset så har det bara blivit värre och värre. Igår fixade jag att gå en lugnare promenad, men idag kan jag inte gå alls! Så fort jag belastar benet känns det, så jag måste typ halta.
Jag är fruktansvärt arg och ledsen just nu för att vara ute och röra på mig är mitt liv. Min kropp skriker efter att få ut och springa!!!! Eller åtminstone ta en promenad!!! Jag hoppas innerligt att detta går över väldigt snart för jag kommer bli galen om jag inte får ut och träna.
Självklart finns det andra träningsformer jag kan utöva, tex cykling, men det är ju inte lika kul :( Och jag blev så taggad på att bli snabbare efter Vårruset och nu när det börjar bli sommar.
Det kanske är bra att det händer mig något sånt här. Jag blir så ynklig, tycker att det är världens grej om jag blir sjuk eller skadad. Det kan nog vara nyttigt för mig att leva utan löpningen ett tag, prova på nya grejer. Det är ju inte som att jag förlorat ena benet lixom. Skärpning Sophie!
NU: Kycklingsallad från pizzerian. Sedan duscha, packa och dra ut till sommarstugan med en kär vän. Det ska bli skönt.
